Beskrivning
Kom’ ann medh Wälde/ Wett/ medh Skönheet/ rijka-Stater,
Ehr Werld är öfwer alt en änderligh Theater,
Dher Döden spelar jämpt hin ypperste Person/
Och Sorgen slår sitt Tiäll näst Lyckans stålta Thron.
Olof Wexionius (1656-1689) hör till våra allra första barockpoeter. Trots ett språk fyllt av bilder och ordvändningar som gör honom till en av de mest fascinerande svenska författarna i den svenska barocken, är han idag nästan helt bortglömd. Här presenteras ett fylligt urval av hans poesi, med den praktfulla förgängelsemeditationen ”Melancholie” i centrum. Här förflyttas vi till kyrkogårdarnas benhus, där dödens demokrati slutligen råder och där man inte längre kan skilja kungen från herden. Hos Wexionius är hela världen en skådeplats, där Döden ständigt har huvudrollen…
I boken ingår även ett av Wexionius’ första kända poem, begravningsdikten ”Charon”. Det här är första gången den trycks sedan 1679.
*
För urvalet, inledningen och kommentarerna står Daniel Möller, doktorand* i litteraturvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.
*Daniel Möller doktorerade 2011 med den smått fantastiska avhandlingen Fänad i helgade skrifter, om svensk djurgravspoesi 1670-1760.
