Beskrivning
Mohamed Omar förenar i sin poesi den inre exilen och främlingskapet med en försiktigt hallucinatorisk-mystisk världsuppfattning. Dikterna utspelar sig gärna i hemstaden Uppsala, mot en fond vi känner igen: Engelska parken, Svartbäcksgatan, Carolina Rediviva. Men enkelheten i dikterna är förrädisk och Uppsala är samtidigt många andra platser.
Omars diktning saknar paralleller i det samtida litterära landskapet och rör sig istället i den tidlösa tradition där endast det djupast personliga kan bli allmängiltigt.
—
Mohamed Omar är född 1976 och är verksam som poet, essäist och kulturskribent. Med debuten Tregångare tog han genast plats som en av vår samtids mest uppmärksammade svenska poeter.
—
”Han är inte en av oss, vi svennekristna som sätter standarden här. Och i hans tro, sådan han formulerar den i dikt, ingår valet att inte vara en av oss. Att vara särskild, socialt definerad och bekräftad just i egenskap av subkulturell muslim. Allahu akbar, säger jag bara – Gud är större än den privata sociala lilla bekräftelsen i att hänga med likar. När ska vi fatta det? Alla vi som kallar oss troende?”
Maria Küchen, Kyrkans Tidning
”Ofta är bildspråket klingande, närmast isfrasande rent. Avskalat men inte påvert. Det är metaforrika och berättande dikter som avviker från det mesta jag har sett i svensk poesi.”
Hanna Hallgren, Aftonbladet
”Ibland kommer det böcker som är så originella och röststarka att man bara efter ett par sidor inser att man står inför något som i allt väsentligt höjer sig över det mesta i den annars rätt trendängsliga och cyniskt marknadsanpassade svenska bokutgivningen. Uppsalapoeten Mohamed Omars debutsamling Tregångare är en sådan undantagsbok.”
Petter Bengtsson, Smålandsposten
”Mohamed Omar är det bästa som hänt svensk poesi på länge.”
Bo Gustavsson, UNT
”Succedebutanten Mohamed Omar”
Johan Berggren, Ordfront Magasin
”Gottsunda, Uppsala och världen ryms i lyrikdebutanten Mohamed Omars dikter, där ett cykelförråd blir en moské och en kompis är ett helgon med ett ansikte som en bysantisk ikon.”
Lena Köster, UNT
”Med dikten ’Gottsunda centrum’ vill han väcka tanken att ’killen där borta’ som ser ut som en a-lagare, kanske är något helt annat. Systemkassen med bärs mellan benen är kanske något helt annat. Killen kanske är förklädd. Han kanske är ett helgon.”
Gunnar Brulin, Mål & Medel
”En diktsamling med sann sufisk upphovsrätt”
Bo Cavefors, Svarta Fanor
”Vi befinner oss mitt i nyhetsrapporteringens samtid: här är en självmordsbombare som låter tvivlet dö med sig själv, kidnappare i mörkerglasögon, ett underjordiskt islamiskt sällskap som skuggas av Säpo. Här är ”det nya Sverige” med kebabkiosker, flyktingar som gömmer sig för Migrationsverkets spioner och moskéer i ombyggda cykelförråd./…/ Men man kan också dra paralleller till en melodiös försvarare av de utsatta som Nils Ferlin eller en mystiker som Gunnar Ekelöf. Omars avskalade poesi förenar politik och mysticism, vardag och andakt, allvarsam högstämdhet och tragikomisk humor. Såväl den brännheta tematiken som den starka egna rösten gör Tregångare till en diktdebut utöver det vanliga.”
Ann Lingebrandt, Norrköpings tidningar
”Här studeras heliga skrifter i skrubben på sjukhuset där jaget tvättar toaletterna. Här förenas vise ord med burlesk, mystik och outsäglighet med slapstick och obetalbara kopplingar mellan heligt och profant. Vågar jag säga att det är en underhållande diktsamling? Den långa sviten om en allestädes närvarande och mångskiftande Ayatolla som dricker Pepsi på burk och sitter på dokument om massförstörelsevapen, förlorar vårdnaden om barnen och välter med rullatorn är hur som helst en uppenbarelse av kosmiska och (tragi)komiska dimensioner.”
Jan Karlsson, Ystads allehanda
